När jag går igenom mina gamla blogginlägg så kommer självklart en massa minnen upp. Min lägenheten på Sankt Pauligatan (Lunden) te.x. Jag älskade den lägenheten. När jag bodde där så gick jag igenom en tuff period. Jag & Erik hade gjort slut. Men jag var för första gången själv. Jag bodde själv. Innan hade jag svårt för att vara själv. Men jag blev en annan person i den lägenheten på nåt sätt. En starkare person framfrallt. Jisses va jag saknar den. Den var sååå mysig och jag kände mig vekligen hemma där. När jag kollar på bilderna och läser inläggen, så känns det så konstigt. Det känns inte som jag. Har jag levt det livet? Det känns som att det är 1000 år sedan. Märkligt, eller hur? Myskvällar hemma hos Elin, bodypump med Zandra, mys med Ansi, afterwork med persikorna, arbetskamraterna på ACE, mollys solarium, ICA, Metro, 60 bussen.. Ja, det finns mycket som jag faktiskt saknar.

Men jag skulle aldrig byta ut det mot vad jag har idag. Tänk att jag och Erik hittade tillbaka till varandra. Att vi nu bor i våran nya fina lägenhet. Jag har på nåt sätt vetat hela tiden att jag kommer flytta tillbaka till Ed nån gång. Jag älskar Ed. Så är det bara!


Jisses va djup jag blev efter att ha läst mina gamla blogginlägg. Framförallt dom som är 2 år sedan tillbaka. Kom t.om lite tårar..

Nä, du får det bli lite Vänner och lite Ross!